fredag 21 februari 2014

Begrav gamla skelett!

Det finns hopp...
Som utbildare och regissör har jag sett vilka kreativa resurser, ja skatter(!), som varje individ besitter men som ofta inte tillvaratas vare sig i skolan eller samhället. Ett fruktansvärt slöseri som gör världen onödigt dum. Som bekant känner många idag en stark oro och förtvivlan över utvecklingen, inte minst på miljöområdet. Jag tror att detta är en drivkraft som kan kanaliseras och generera innovationer på många områden.

I min bransch är politisk teater och kultur ett medel. Mitt arbete vill jag snarare beteckna som innovativt, vilket inte utesluter politiska konsekvenser. Jag vill hellre bygga än rasera. Därför vill jag bidra med innovativ kultur som aktiverar och tillvaratar våra konstruktiva möjligheter. Jag vill motarbeta ett i grunden konventionellt tänkande som om och om igen tillåts rasera samhällen och civilisationer.

...om vi lär av historien
Det är deprimerande att 1200- talets medeltida maktstrukturer, som skildras i pjäsen Kung Ladulås, fortfarande utgör grundstenarna i samhället. När man studerar historien framträder ett oföränderligt, gammalt skelett som hela tiden ligger kvar, nödtorftigt dolt under olika epokers nya kläder. Det skelettet måste en gång för alla begravas, så att något nytt kan växa fram.

Foto: Annika Gustavsson

En kejsare är alltid en kejsare oavsett om han har gamla, nya eller inga kläder. Det gäller att se vad som döljer sig bakom maskeradkostymen. För detta behövs både erfarenhet och kunskap. Ett sätt är att lära av historien och gå på spännande upptäcktsfärd genom seklerna.

/Beryl

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar